Brinnande helig bok. Yttrandefrihetens dilemmat

 Brinnande helig bok. Yttrandefrihetens dilemmat

for English version (original article) - CLICK HERE

De senaste veckorna har Sverige upplevt flera incidenter med koranbränning. Dessa kan förstärka antireligiös diskurs och politiserade kampanjer mot religiösa minoriteter. De kan också hota den svenska mångkulturella sammanhållningen. Jag hävdar att vi måste tolka de lagar som tillåter bränning av heliga böcker i bästa intresse för de människor som lever i ett mångkulturellt samhälle.

Migrant Integration Policy Index (2020) rankade Sverige bland topppoängarna när det gäller att implementera antidiskrimineringspolitik och förbättra migranters livskvalitet. Svensk integrationspolitik fokuserar på att tolerera olikheter och motstå rasism.

Med ett stort antal migranter från muslimska länder valde Sverige en generös politik för att stödja muslimska migranter. Lagar som begränsade muslimska religiösa sedvänjor undveks. Svenska kyrkan arbetade också för den sociala integrationen av migranter och förblev en framstående anhängare av det mångkulturella och multireligiösa Sverige.

Det svenska samhället och institutionerna är mångkulturella; människor med olika etnisk och religiös bakgrund kan blomstra och bidra till socialt kapital utan rädsla för diskriminering. Men den senaste tidens koranbränningar i Sverige har fått mig att reflektera över "handlingen" av hatretorik och yttrandefrihetens dilemmat.

I Sverige är det lagligt att bränna heliga böcker enligt lagen om yttrandefrihet. De som vill måste dock söka tillstånd från polisen. Nyligen lät polisen en man bränna Toran och Bibeln framför Israels ambassad i Stockholm. Mannen dök upp offentligt med böckerna men brände dem inte. Hans avsikt var att uppmärksamma tanken att brännande av heliga böcker är ett hatbrott som kan förstöra fred.

Att bränna heliga böcker är inte ett uttryck för yttrandefrihet. Vi kan betrakta det som ett hatbrott som symboliserar religiös diskriminering och förföljelse. På samma sätt kan vi betrakta att bränna nationella flaggor som ett hatbrott mot en specifik nation.

Innan vi bildar oss en uppfattning om huruvida bränning av heliga böcker är acceptabelt bör vi ställa oss följande frågor:

·       Vilka är intentionerna hos de individer som bränner de heliga böckerna?

·       Vad är det de protesterar mot?

·       Hur mycket vet de om den heliga boken och dess innehåll?

·       Vilka är deras meningsskiljaktigheter med boken?

·       Varför tror de att bränning är det bästa svaret på dessa meningsskiljaktigheter?

Svaren på dessa frågor är avgörande för att förstå motiven bakom brännandet av en helig bok.

Den svenska polisen har ibland förbjudit koranbränning som en säkerhetsrisk. Men i de flesta fall tillåter de det. Förmodligen undersökte de inte demonstranternas avsikter och åberopade lagen om yttrandefrihet.

I mångkulturella samhällen utvecklas "samhörighet" genom förståelse, acceptans, respekt och flexibilitet. Absolut frihet att bränna heliga böcker med avsikten att rikta sig mot religioner och deras anhängare kan förstöra denna samhörighet. Det förstärker antireligiös diskurs och politiserade kampanjer mot religiösa minoriteter. Extremister, inspirerade av koranen och deras mediebevakning, kan känna sig uppmuntrade att begå våld mot religiösa sammankomster eller individer.

Koranbränningarna har väckt debatter om vad som är yttrandefrihet och hatretorik. Det fria ordet är ett grundläggande värde för det svenska samhället. Koranbränningarna har dock avslöjat skillnader mellan yttrandefrihet och minoriteters rättigheter. Detta har utlöst oroligheter i den västerländska och muslimska världen, och försatt Sverige i en diplomatisk kris.

Vi bör inte se dessa incidenter som individer som utövar yttrandefrihet. Minoriteters liv formas av deras sociala erfarenheter och deras interaktioner med den sociala och politiska miljön i landet. Om sådana demonstrationer framkallar hat och orsakar nöd, är minoriteternas psykosociala välbefinnande i fara.

Koranbränning är en extremistisk handling. Det utlöser våldsamma protester som väcker allvarliga säkerhetshot. I Sverige tyder den absoluta friheten att bränna heliga böcker på att det fria ordet går före respekten för minoriteters religiösa värderingar.

Om det fria ordet inte har en gräns är religiösa/kulturella värderingar, tillhörande kollektiva känslor och mångfald meningslösa. Ett progressivt mångkulturellt samhälle måste prioritera att tolka lagen till folkets bästa och deras holistiska välbefinnande. Den måste dra en gräns bortom vilken "lagen om yttrandefrihet" kommer att respektera "lagen om hatretorik".

Det är värt att notera att de som brände Koranen inte var svenskar. Det tyder på att utomstående kan utnyttja Sveriges yttrandefrihetslagar. Svenska och danska vänner berättar att några har försökt avleda allmänhetens uppmärksamhet från demonstrationer genom att använda musik eller sång. Tyvärr lyfte inte media fram dessa ansträngningar för att eskalera situationen. Media har istället gett oproportionerlig uppmärksamhet åt de människor som bränner Koranen. Sådan okänslighet förstärker sociala och politiska spänningar.

Media bör presentera olika röster, utbilda människor och bidra till mångkulturella demokratiska värden. Rättigheter och skyldigheter bör utövas tillsammans. En rätt till yttrandefrihet innebär ett ansvar för fred, utbildning och samhörighet. Om offentlig demonstration av hat tillåts bör mediebevakningen vara i det mångkulturella samhällets bästa och överensstämma med landets övriga antidiskrimineringspolitik. Sverige bör därför se över sina yttrandefrihetslagar i linje med sitt samtida mångkulturella samhälle och prosociala inställning till att välkomna minoriteter.

Många delade sociala aktiviteter i Sverige, som sport, festivaler och språkcaféer, förbinder människor och formar deras sociala värld. Mångkulturella samhällen är det bästa institutet för att lära sig konsten att leva tillsammans.

För att alla medborgare ska känna sig hemma måste vi samexistera med en delad känsla av ansvar och ett accepterande av våra olikheter. Vi bör stärka inkluderingen genom att föra människor samman. Som medlemmar i en blomstrande mångkulturell demokrati, är svenskar redo att leva tillsammans utan att smittas av hatretorik? Som man säger på svenska: vara tillsammans (vara tillsammans).